Vad styr priset på svenska tjänster?

Priset på en tjänst – en översikt

Ett tjänstepris bestäms sällan bara av timpriset. Bakom ligger arbetskostnader, insatspriser, inflation, valuta, efterfrågan, konkurrens och avtalets prisreglering. I personintensiva tjänster väger lön och arbetsgivaravgifter tungt; bygger tjänsten på importerad programvara, licenser eller hårdvara väger i stället insatspriser och växelkurs tyngre.

SCB tar fram flera index för att följa dessa delar, exempelvis arbetskostnader, konsumentpriser samt producent- och importpriser. Enligt SCB ger ett index rätt använt en tillräckligt god prisuppskattning, så att parterna kan nå ett tillfredsställande avtal. Indexen är därför både analysverktyg och vanliga byggstenar i prisregleringsavtal.

Efterfrågan och konkurrens avgör hur stor del av en kostnadsökning som kan föras vidare till kunden. Många leverantörer och svag efterfrågan pressar priset; få alternativ och stark efterfrågan kan hålla det uppe. Avtalets utformning avgör sedan om priset räknas upp automatiskt med index, omförhandlas eller ligger fast under avtalsperioden.

Arbetskostnaden är den största byggstenen

Labour Cost Index (LCI) mäter utvecklingen av arbetskostnader, exempelvis lönekostnader, förmåner och arbetsgivaravgifter enligt lagar och avtal. Arbetskostnadsindex (AKI) mäter samma typ av utveckling. AKI tillhör inte SCB:s officiella index, men SCB producerar det och publicerar det på sin webbplats.

LCI styrs av en EU-förordning och finns i både europeisk och svensk version. Indexet har basår 2008 och redovisas enligt SNI2007. LCI ska spegla den totala arbetskraftskostnaden per timme – lön inklusive rörliga lönetillägg, förmåner, sjuklön och arbetsgivaravgifter samt bonus – för respektive EU-land. På uppdrag av Medlingsinstitutet publicerar SCB en svensk variant där förändringar för tjänstemän i privat sektor redovisas separat som LCI tjm; skillnaden är att bonus inte ingår.

I personintensiva tjänster är löneutvecklingen den enskilt viktigaste kostnaden. Stiger löner, förmåner och arbetsgivaravgifter måste tjänsteföretaget antingen höja priset, effektivisera eller minska marginalen. Därför används arbetskostnadsindex ofta i avtal för att justera priser över tid.

Inflation och underliggande pristryck

Konsumentprisindex (KPI) visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna för hela den privata inhemska konsumtionen. KPIF är KPI med fast ränta och mäter underliggande inflation. KPIF ska ta bort effekten av ändrade räntesatser från KPI. HIKP används för internationella jämförelser av inflationen.

Skillnaden mellan KPI och KPIF spelar roll när parter väljer uppräkningsmekanism. KPI kan påverkas av ränteläge och andra poster som inte säger lika mycket om det underliggande pristrycket. KPIF renodlar i stället den underliggande inflationen.

Inflation påverkar tjänstepriser genom att driva upp kostnader för löner, insatsvaror, lokaler, energi och kapital. Den påverkar också förväntningarna: räknar parterna med fortsatt inflation vill de skydda sig genom uppräkning. I avtal kan KPI eller KPIF användas för att justera priset, men valet får olika effekt beroende på om man vill följa konsumentpriserna eller det underliggande pristrycket.

Insatsvaror och tjänsteproducenternas priser

Producentprisindex (PPI) mäter prisutvecklingen för svenska producenters samlade försäljning, vilket fås genom att kombinera hemmamarknad och exportmarknad. Hemmamarknadsindex (HMPI) mäter prisutvecklingen för svenska producenters produktion som säljs i Sverige. Exportprisindex (EXPI) mäter prisutvecklingen för svenska producenters produktion i Sverige som säljs utanför Sverige, både inom och utanför EU.

Importprisindex (IMPI) mäter prisutvecklingen för import till Sverige av produkter som säljs i Sverige. Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) mäter prisutvecklingen för produkter som förbrukas i Sverige.

Producentprisindex för tjänster (TPI) mäter prisutvecklingen för tjänster som produceras av svenska företag. TPI är därför särskilt relevant för att följa pristrycket i tjänstesektorn.

För svenska tjänsteföretag kan indexen belysa två sidor: kostnadssidan när tjänsten bygger på importerade insatser och intäktssidan när tjänsten säljs utomlands. Ett företag med importerade komponenter påverkas av IMPI och ITPI, medan ett företag som säljer tjänster utomlands påverkas av EXPI och PPI.

Efterfrågan, budget och konkurrens

Ett tydligt exempel på hur budgetramar och konkurrens styr priset kommer från offentlig it-upphandling. Skatteverket skickade ett brev till sina konsultmäklare och uppmanade dem att sänka avtalade timarvoden med tolv procent, för att myndigheten skulle kunna behålla sin konsultkapacitet i nuvarande omfattning. Det rapporterade Computer Sweden.

Skatteverket förklarade de högre kostnaderna bland annat med nya uppdrag under 2023 och tillfälliga medel, vilket gav planeringsutmaningar och fler anställda. En annan förklaring var hög inflation och en svagare valutakurs, som ledde till prisökningar framför allt inom it-området.

Skatteverkets cio Peder Sjölander beskrev det som en marknadsreglering: timarvodena har generellt sjunkit, och myndigheten ser över avtal där konsulter ligger kvar på en äldre, högre nivå. Han lyfte att alternativet är att säga upp konsulter med en månads varsel och anställa någon annan, eller att konkurrensutsätta på nytt.

Exemplet visar hur efterfrågan och budgetramar påverkar priset. En myndighet med sparkrav kan inte betala mer än anslaget tillåter. Då blir alternativkostnaden viktig: att behålla en konsult till högre pris vägs mot att byta leverantör, upphandla igen eller anställa egen personal. Konkurrensutsättning pressar därför priset, medan brist på alternativ kan hålla det uppe.

Valuta och licenskostnader

I Skatteverkets exempel angavs hög inflation och en svagare valutakurs som skäl till prisökningarna inom it-området. Det visar att svenska tjänstepriser inte enbart styrs av lokala löner.

Skatteverkets cio Peder Sjölander uppgav att licenserna blir dyrare och nästan för varje avtal överstiger uppräkningen. Han räknade med fem procents inflation och att licenserna då höjs med 20–30 procent, vilket han beskrev som svårt att svälja.

Bygger en svensk tjänst på utländska komponenter, molntjänster, programvarulicenser eller hårdvara slår växelkursen direkt mot kostnaden. En svagare krona gör importerade insatser dyrare i svenska kronor. Även om de lokala lönekostnaderna inte stiger lika mycket kan tjänstepriset behöva höjas för att kompensera för dyrare licenser och andra utländska insatser.

Index i avtal – rätt mått för rätt tjänst

Parter använder ofta index för prisreglering i avtal. Det ger en förutbestämd metod att räkna upp priset utan att förhandla om allt varje gång. Enligt SCB ger ett index rätt använt en tillräckligt god prisuppskattning, så att parterna kan nå ett tillfredsställande avtal.

IT-konsultindex har upphört. SCB började beräkna det 1999 på uppdrag av branschorganisationen IT&Telekomföretagen inom Almega, och indexet byggde på uppgifter från deras medlemsföretag. 2014 var sista året som IT-konsultindex togs fram. Företag med avtal där IT-konsultindex används för prisregleringar måste därför hänvisa till ett annat index.

Andra index är till exempel AKI och LCI. IT&Telekomföretagen hänvisar numera i sina avtal till LCI för tjänstemän inom näringsgren J, Informations- och kommunikationsverksamhet. Enligt IT&Telekomföretagens bedömning är LCI det index som ligger närmast IT-konsultindex.

Valet av index bör utgå från tjänstens kostnadsstruktur. LCI och AKI är arbetskostnadsindex och passar personintensiva tjänster. För tjänster med stora insatsvaru- eller importinslag kan producent-, import- eller exportprisindex vara mer relevanta.

Även publiceringstid och indexets status spelar roll. LCI publiceras en gång per kvartal. LCI för tjänstemän publiceras först som preliminära indextal och efter ett år även som definitiva. Preliminära siffror publiceras cirka 90 dagar efter referensperiodens slut, mot 30 dagar för IT-konsultindex. Siffror för LCI för kvartal 1 släpps till exempel först i slutet av juni.

AKI beskriver utvecklingen av den totala arbetskostnaden för arbetare respektive tjänstemän inom privat sektor, månadsvis fördelat efter näringsgren enligt SNI2007. En preliminär indexserie publiceras cirka två månader efter undersökningsmånadens slut, och efter tolv månader publiceras även en definitiv indexserie. AKI har länge använts i svenska avtalssammanhang, främst för att räkna upp priser mellan parter. Sedan 2009 är AKI inte längre officiell statistik.

Relevans av index i prisreglering av tjänster

Så väljer man rätt index i ett avtal

Nyckelindex från SCB för prisreglering

Slutsats: så väger faktorerna ihop

Priset på svenska tjänster styrs av flera samverkande faktorer: arbetskostnader, inflation, insatspriser, valuta, efterfrågan, konkurrens och avtalskonstruktion. Ingen av dem förklarar ensam priset på en tjänst.

En praktisk modell är att först dela upp tjänstens kostnader. Hur stor andel utgör lön, förmåner och arbetsgivaravgifter? Hur stor andel utgör insatsvaror, licenser och importerade komponenter? Finns valutakänslighet? Bedöm därefter marknaden: Hur stark är efterfrågan? Hur lätt är det att byta leverantör? Vilka budgetramar har kunden?

Till sist bör avtalets index väljas efter kostnadsstruktur. Är tjänsten personintensiv kan LCI eller AKI vara relevant. Är insatspriser och import viktiga kan PPI, TPI, IMPI eller EXPI ge en bättre bild. Kontrollera också om indexet är preliminärt eller definitivt och när det publiceras, eftersom det påverkar uppräkningen i avtalet.

Då blir priset inte en gissning, utan en följd av kostnader, marknad och avtalets regler.

Vikt av kostnadsfaktorer i svenska tjänster